Helt lycklig blir jag av denna platta som inte har ett enda, inte ett enda, svagt spår. Dark Tranquillity ger oss allt de har, allt sitt bästa, så det är bara att ta emot och njuta.
Bandets åttonde studioalbum och mitt första Dark Tranquillity-album, Fiction, innehåller både melodiska låtar som The Mundayne and the Magic och Misery's Crown och "speedigare" spår som Focus Shift och Blind at Heart. Det var från början ingen självklarhet att bejaka Mikael Stannes djupa growl, men nu har det närmast blivit ett behov ;) På ett par låtar överraskar han med "ren" sång, t ex i Misery's Crown, vilket ger en stark kontrastverkan. Öppet, enkelt, sårbart.
Många av spåren har oerhört vackra melodier, favoriten just nu är Inside the Particle Storm, där både text och musik är skrivna av gitarristen Niklas Sundin. Annars skriver sångaren alla texterna, och Stannes texter har både tyngd och finess. Texter är viktiga, och dessa kan avlyssnas under lång tid, få sjunka in så småningom, t ex Icipher fäster djupt i hjärtat. De vackra melodierna förstärks också när keyboard-tonerna trillar in och stillsamt river sönder de tunga metalljuden. Mycket behagfullt...
Finns inte Fiction inne på biblan får du här lyssna på Focus Shift från Youtube så länge:
Håller med dig om att "Fiction" är ett riktigt starkt album. Skulle dock inte ha haft emot lite mer 2-takt *skratt* Även om jag föredrar growlad sång så tycker jag att rensången utförs så jäkla...värdigt känns det som :)
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
SvaraRadera