lördag 20 oktober 2007

Förförande finsk metal på Fryshuset

Hes och ont i halsen, småsvettig och helt skakis.
"Håller du på att bli sjuk?" Nä, inte alls, men vi har varit på Apocalypticakonsert :)

"Cellofrossa" på Fryshuset utbryter när Apocalypticas fyra el-cellister tillsammans med sin till lika delar vilda och skickliga trummis spelar Metallica, Edvard Grieg och egen furiös metal .
Perttu Kivilaakso

Apocalyptica spelar på Klubben, eller "kuben" som jag vill kalla lokalen, lika hög som bred som djup. Av outgrundlig anledning flyttades spelningen ner hit från det större Arenan och stället är proppfullt. Inte gör det mig något, Klubben har blivit en favoritlokal, här har man närkontakt med bandet och sinnesintrycken fyller upp hela ljud- och synfältet.
Eicca Toppinen

Bandet börjar med en vild och galen version av öppningsspåret på nya plattan, Worlds Collide. De fortsätter med en blandninga av äldre låtar, såsom förra plattans Life Burns och Metallicalåtarna Seek & Destroy och Enter Sandman vilka blandas med nya låtar som Last Hope, förstasingel, I'm not Jesus och Bowie-covern Helden (Heroes). Allt instrumentalt, och i ett alltmer uppskruvat tempo tills hela publiken är lika galen som musikerna och verkligheten utanför Kuben är långt borta. Andningspauserna i form av t ex de mjukare Nothing else Matters och Bittersweet ökar bara intensiteten i upplevelsen.
Mikko Sirén

Ni vet, rutinerade artister har inga problem att fyra av intensiva och bländande leenden mot publiken, det ingår så att säga. Men när den som för närvarande inte har uppmärksamheten på sig, utan kanske sitter och torkar svetten ur ögonen, när ett ganska inåtvänt mjukt leende sprider sig över hans ansikte och ögonen lyser, då är det glädje, då känner vi i publiken att vi, äntligen, också fått ge något tillbaka till dem som ger oss denna makalösa musikupplevelse.
Paavo Lötjönen

Ikväll var första gången i mitt liv som jag har bråkat med en vakt..., när jag försökte sno åt mig ett ex av spellistan efter konserten. Den låg ju bara där och skrotade på scenkanten. Men det fick jag inte. Småsnålt tycker jag ;)
"Life Burns", Antero Manninen


Läs en längre rapport, och även en recension av senaste plattan, på Werock.

fredag 19 oktober 2007

Extrem litteratur för extrema metalfans

Extreme Metal. Music and culture on the edge - en exklusiv bok för ett fåtal?

Vem är mannen på bilden?

Den är exklusiv inte för att den skulle vara svår att få tag i, nej både Adlibris och Bokus har den både i inbundet (extremt dyrt!) och häftat (överkomligt) format. Det som gör den "exkluderande", är att den riktar sig till en mycket begränsad läsekrets enligt min mening. Boken bygger på en doktorsavhandling av författaren, Keith Kahn Harris, och är i sig också mycket akademiskt skriven.

Harris gör en sociologisk analys av "extreme metal"-scenen, dess utövare, intressenter och marknad. Han är själv rätt involverad, bland annat som skribent i tidskriften Terrorizer, men lyckas hålla objektiviteten utan att behöva distansera sig. Ett nyckelord i analysen är "transgression", överskridande/överträdande, i olika bemärkelser. Sverige är väl representerat i boken, som ett exempel på ett land med liten befolkning och en omfattande metalscen. (Vem är mannen på omslagsbilden?)

Svårläst bok helt klart. Men är du nu ett heltokigt metalfans, gärna med dragning till de mer "extrema" formerna (till vilka Harris räknar death, black och thrash) och dessutom ett extremt informationsfreak, ja, då är detta årets julklapp till dig :) En helt jobbig bok att läsa, men vilket utbyte den ger när man väl kommer in i den!

Några högskolebibliotek har boken.

onsdag 17 oktober 2007

Pain och Zonaria turnerar

Pain, dvs Peter Tägtgren med musiker, släppte senaste albumet Psalms Of Extinction i våras och är nu ute på turné i Europa, med Zonaria som support. Du kan följa Zonaria-basisten Marcus Åkerbos turnéblogg på Werock. På Klubben i Stockholm spelar de torsdag 1 november.

Pain - Zombie Slam

Zonarias första fullängdsalbum Infamy and the Breed kom nu i september. Här ett smakprov från den.

Zonaria - Rendered in Vain

måndag 15 oktober 2007

Behemoth-godis

Lite bilder och recensionslänkar från Behemoths spelning förra veckan.

Nergal

Liverecension på Bandit Rock, Metallbibliotekariens blogg och på Werock.
Inferno

Orion
Seth

torsdag 11 oktober 2007

Baloo-syndromet

"Och hur tror du" säger Bagheera till Baloo som just gett Mowgli en fet smäll, "och hur tror du egentligen att dina elever ska komma ihåg vad du lärt dem, när du har knockat dem?"
Nergal. Foto: Olga Wiącek, Wikipedia

Och hur tror du, Nergal, att fansen ska fatta ett dugg av vad sångerna handlar om (det är viktigt säger han), när du och Behemoth fullständigt blåser ut hjärnan ur skallen på publiken under spelningen. Med musiken ännu dunkande i mina ådror - och lite av Orions "blodstänk" på mina armar - är jag väldigt mycket känsla och sinne och väldigt lite förnuft och tanke i denna nattliga timme :)

Inferno. Foto: Olga Wiącek, Wikipedia

"And Behemoth is all about peace and love" säger Adam Nergal Darski. Okey, i kväll har Behemoth all min kärlek!

lördag 6 oktober 2007

Kvinnliga röstresurser

Kvinnlinga sångare i metalband är ganska ovanliga. Och ännu färre är de kvinnor som growlar.
Angela Gossow
Foto: Matthias Bauer,Wikipedia
Men det finns några stycken såsom Laura Nichol i Light This City, Maria Abaza i ryska bandet Merlin och inte minst tyska Angela Gossow i det i övrigt svenska bandet Arch Enemy. Arch Enemy har just släppt sitt sjunde album Rise of the Tyrant. En recension av albumet kan du läsa på WeRock.

Det här bandet verkar i den melodiösa dödsmetall-fåran som så många svenska band är så bra på. Det är tungt, hårt och snabbt, men samtidigt finns mycket melodi och sköna passager. Och man kan inte annat än bli glad över den väna sångerskans kraftfulla röstresurser. Det ska bli riktigt spännande att se bandet live i Black Crusade-turnén i december!



Inledningsspåret "Blood on Your Hands" kan du höra på bandets MySpace.







Arch Enemy på biblan.