Som utlovat kommer här mer om MELECHESH och mer orientalsikt doftande hårdrock, nämligen mitt bidrag till recensionshögen mitt i månaden på WeRock, samlingsalbumet "Oriental Metal" med ORPHANED LANDs frontman Kobi Farhi som ingenjören bakom skapelsen och som anger programförklaringen att "Our countries may be in conflicts... but deep in our hearts we’re all united under the same flag — the flag of hope, friendship, brotherhood, the flag of Oriental Metal!"
Ur recensionen: "Banden på plattan är från skilda områden i regionen såsom Dubai, Israel, Palestina, Tunisien och Turkiet, men även grupper stationerade i Frankrike och USA är representerade. Sången i de elva spåren framförs på omväxlande arabiska, hebreiska och engelska... Såsom ganska naturligt är med en samlingsskiva som denna, skiftar både stil och kvalitet inom de givna ramarna... Som helhet kan dock plattan fungera väl både som en sammanfattning av nuläget inom subgenren och en god introduktion för den som vill kolla upp vad orientalisk metal kan ha att erbjuda."Läs hela recensionen av "Oriental Metal" på WeRock.se
Mer av kamraterna på sajten finns också att läsa; nämligen recensioner av EPICAs "Requiem For The Indifferent", THÅSTRÖMs "Beväpna Dig Med Vingar", CANNIBAL CORPSEs "Torture", BARREN EARTHs "The Devil's Resolve" och "The Portal Tapes" av CYNIC. Verkligen en god och blandad samling denna gång.
Nu släpper bandet en digital EP med nyinspelningar av tre spår från senaste albumet "The Epigenesis" (recension på WeRock.se); låten Mystics Of The Pillar med ettt 'alternativt slut' samt instrumentala verioner av Sacred Geometry och titelspåret, den dryga 12 minuter monumentala Epigenesis - en av 2010 års bästa "Tegelstenar".
Det kommer bli mer om MELECHESH senare i veckan då jag recenserar "Oriental Metal Compilation", ett samlingsalbum med, ja just som titeln säger, orientalisk metal.
Om inte så är närmsta tid och plats att se föreställningen i Norge i sommar. Skulle så gärna vilja, men det är svårt att planera så långt i förväg. Hela spelplanen ser ut som följer.
INDIEN 2012
26 mars premiär i Delhi
28 mars Mumbai (Bombay)
30 mars i Ahmedabad
1 april i Bangalore
NORGE 2012
3 juni i Drammen
6 juni i Ullensakker
8 juni på Oslos operahus
9 juni på Oslos operahus
Vad detta kan bero på kan man ju spekulera vilt i, men förra årets tillställning hade ju relativt svag uppslutning med (uppgifterna varierar) flera tusen färre sålda biljetter än tilltänkt. Om detta berodde på att man flyttat till Globenområdet, sedan nästan 50 000 glada fans hade lekt gjyttjebad i Stora skuggan året innan, är svårt att säga. Själv tyckte jag att arrangemanget 2011 var utmärkt, med god tillgänglighet så centralt i Stockholm och bra med faciliteterna. Däremot var laguppställningen svagare än åren innan, SLIPKNOT och IN FLAMES i all ära, men de är ändå inte IRON MAIDEN (headline 2010) eller METALLICA (dito 2009).
Jag har själv upplevt tre helt olika festivaler under Sonispheres tre år i Sverige, och alla har haft sina fördelar. Roligast var nog ändå den första, som hölls som en jättelik "efterfest" i småländska glesbygden helgen efter den egentliga Hultsfredsfestivalen. Med METALLICA.
Nå, det sägs att Sonisphere kanske återkommer nästa år och det återstår att se. Och kanske ska jag boka in mig på Finlandsfärjan till i början av juni.
Jag känner att under denna veckas postande har bloggen såsom varande känd för att mest skriva om hårdrock och metal, tappat kilotons av cred... Och än "värre" blir det idag. För nu blir det schlagerfestivalmusik :-)
När jag hörde denna låt fick jag bara lov att sälla mig till dem som satt framför melodifestivalfinalen i vardagsrummet. Jag älskar låten. Framförandet är också fantastiskt. Det är så här en vindmaskin ska användas!
Jag får faktiskt be om ursäkt för tilltaget med METALACHI i tidigare inlägg... Där frångick jag något bloggens devis om "bara bra saker" men lite roligt är det att denna "metal-kanon" får så olika musikaliska uttryck.
Ett gott detta förde med sig var att jag återigen kollade upp HELLSONGS som jag nämnde i inlägget. Jag skrev om bandet vid tiden när de släppte debutalbumet "Hymns in the Key of 666" år 2008, med covers på IRON MAIDEN, METALLICA, MEGADETH, BLACK SABBATH, TWISTED SISTER och SLAYER. Vokalisten Harriet Ohlsson lämnade sedan bandet.
Musikerna fortsatte tillsammans, nu med Siri Bergnéhr på sång och gav ut "Minor Misdemeanors" 2012. Bergnéhr drabbades av en stroke i november förra året och bandets konserter ställdes in. I februari i år släpptes bandets första livealbum "Long Live Lounge" och nu turnerar bandet åter, nu med sångerskan My Engström-Renman.
För min del anser jag att bandet var allrasom bäst vid tiden för första albumet och med Harriet Ohlsson, det totalt avskalade och hudlösa har senare klätts med lite mer utanverk. Även andra plattan är dock högst lyssningsvärd.
Ingen kan väl anklaga Marilyn Manson för att ta ut svängarna eller förnya sig över hövan. Men det är och förblir Marilyn Manson, och denna singel från kommande albumet är en riktigt skön manson-låt.
Vi har hört dem i cellotappning med APOCALYPTICA, vi har hört dem som nedtonad "lounge metal" med HELLSONGS. Nu är det dags för "the first and only heavy metal mariachi band" att göra METALLICAs Master of Puppets och Nothing Else Matters. En bra låt är alltid en bra låt... Eller?
Självklart blir man nyfiken när forne DREAM THEATER-trummisen Mike Portnoy, som rätt traumatiskt lämnade bandet för något år sedan, slår sig samman med SYMPHONY X-frontmannen Russell Allen och andra mer eller mindre prominenta deltagare i ny konstellation. ADRINALINE MOB släpper nu sitt debutalbum och förstasingeln ser du nedan. Gott röj!
Recension blir det på WeRock.se när jag fått lyssna någon liten vecka till på promomaterialet. 16 mars släpps albumet. ADRINALINE MOB dyker också upp på Sweden Rock 8 juni.
