2008 års bästa konsertupplevelser

En konsertupplevelse är ännu mer personlig än upplevelsen av ett bands musik på skiva eller i annat ljudformat. Så detta att lista de bästa konserterna är egentligen lönlöst. Men jag dristar mig att göra det ändå... Det här är de band som gett mig de bästa konsertupplevelserna under föregående år.

Länkarna nedan går till Werockrecensioner eller tidigare inlägg här på bloggen. Vi räknar ner...

5. Under två sköna dagar på Metaltown kunde vi ta del av en hel uppsjö av band. Så många man orkade - och lite till faktiskt. Konkurrens om femteplatsen på listan, från just dessa dagar, gav bland andra Tiamat med en skönt tillbakalutad spelning i Close Up-tältet. Men snäppet bättre ändå, var den fantastiska energikicken vid namn Lillasyster. Att gruppen är ett av få svenska hårdrocksband som sjunger på svenska (ja förutom "missödet" med hitten Umbrella då... ;) gör det inte mindre intressant i mina ögon. Martin Westerstrand är en sångare med "hjärtat i handen", och hela bandets framträdande glödde av spellust.



4. Entombed är ett band som funnits på önskelistan ett tag, och nu fick jag äntligen möjlighet att se dem live. På en favoritscen också, Klubben på Fryshuset. Hela bandet hade en otrolig scennärvaro, imponerande Alex Hellid var som ett med sitt gitarrspel, från första soundchecken till sista skälvande tonen. L G Petrov grymtade, growlade och vrålade nästan hjärtat ur bröstet. Det svettades kopiöst på scen och "publik och band bytte kroppsvätskor lite till höger och vänster..." som jag skrev i recensionen på Werock.



3. Vi tog oss till Hultsfred och Raised Fist var det band som fick mig att göra den ganska långa resan över en dag. Detta är ett band jag längtat länge efter att se. "Alle" Rajkovic lider av det avstånd den stora Pampasscenen ofrånkommligen ger, men skapar detta till trots en fantastisk publikkontakt, där han omväxlande klättrar i inredningen och trillar ner i publikens "famn". Hela bandet är i konstant rörelse över scenen i en fantastiskt intensiv spelning, "Att hålla reda på sladdar, stativ och mikrofoner åt detta band måste vara varje råddares mardröm..." skrev jag i den tidigare recensionen.



2. Att fördela topplaceringarna är extra svårt... Iron Maiden borde kanske besätta överst platsen? Det var en fantastiskt skön kväll på Stadion på alla sätt. Aftonsolen värmde oss och lagom till huvudbandet hittade vi de bästa platser vid staketet strax före de innersta ställningarna. "Alla" Maidens klassiker radades upp "som en överfull påse med blandgodis" så det blev aldrig tid till andhämtning och allsångsfrekvensen närmade sig 100%. Tokglädjen hos entusiasterna omkring mig bidrog till att tillsammans med Bruce Dickinson och mannarna göra kvällen helt oförglömlig.

Läs också Tomasz recension av Maidens spelning i Sydney tidigare under året.



1. In Flames är ett alldeles unikt band på scen. Under året har vi sett dem i tre helt olika konsertsituationer. Även på de största scener skapar de en närhet till publiken så att upplevelsen kryper alldeles inpå skinnet. "Tänk att man kunde skrika sig in på Grönan" log Anders Fridén och knep några ytterligare beundrare åt In Flames i folkhavet framför Stora scenen på Gröna Lund. På Metaltown gjorde de jobbet som förväntat, medan spelningen på Annexet gav en överdos av skön melodisk death metal där öppningen med The Chosen Pessimist från "A Sense of Purpose" lyfte grunden för upplevelsen en rejäl bit. Därefter gjorde band och publik en gemensam segelflygning utan risk att störta i marken.
"I’m right here. Stay a while and breathe me in…"



Och detta var bara de allra bästa spelningarna. Därutöver har vi sett en mängd andra spännande band som Gojira, Vader, Grave, Dark Tranquillity, Satyricon, Engel, Finntroll, Soilwork, HIM, Degradead, Arch Enemy och några till. Ett bra konsertår har det varit.