Mikael Åkerfeldt säger det själv, i inledningen av andra akten; "det där var väldigt läskigt det vi gjorde nyss [spelade hela albumet Ghost Reveries]. Men nu har vi druckit massa sprit så nu känns det bättre".
Ja, lite stelt och skumt kändes inledningen av jubileumsfirandet, både för publik och band tycktes det. Det är också första konserten på 25 års-turnén och med detta koncept. Hårdrockspubliken sitter snällt i sina stolar i fina Konserthuset och vet inte riktigt var de ska göra av händer och fötter. Kan en sitta och headbanga och sträcka upp hornen, så här i ordentliga stolsrader på en söndag?
Inga bilder från konserten igår,
här Mikael Åkerfeldt från 2012 (eget foto)
Som tur är lossnar det vartefter, både på scen och framför. Och egentligen gör sig OPETHs tekniska finlir och ekvilibristiska framförande mycket bättre i detta format än t.ex. på en stor festivalscen. Bandet har ju inte direkt någon scenshow att leverera.
Låter detta lite smågnälligt? Då ska jag klargöra att jag är mer än nöjd med gårdagens konsert. Att få höra OPETHs musik live i "finrummet" var både välgörande och en ny upplevelse av bandets fantastiska låtskatt. Kanske inte den bästa konsertupplevelsen någonsin totalt sett, men absolut inget jag hade velat missa!
Spellista
Del 1, hela "Ghost Reveries":
1. Ghost of perdition
2. The baying of the hounds
3. Beneath the mire
4. Atonement
5. Reverie/Harlequin forest
6. Hours of wealth
7. The grand conjuration
8. Isolation years
Efter pausen:
9. Eternal rains will come
10. Cusp of eternity
11. The leper affinity
12. To rid the disease
13. I feel the dark
14. Voice of treason
15. Master’s apprentices
16. The lotus eater
