Mer jul!

Årets jullåt. Surprise!(?)
God jul!

CULT OF LUNA på Debaser, Stockholm, 2016-11-02

CULT OF LUNA och Julie Christmas. Samarbetet på ett album som sedan, tvärtemot tidigare utsagor, har utmynnat i ett litet antal spelningar runt om i Europa. Premiären begavs igår på Debaser Medis i Stockholm. 

CULT OF LUNA med Julie Christmas (eget foto)

För min del var det länge tveksamt om jag skulle (kunna) gå på konserten och jag avvaktade med att köpa biljett, rädd samtidigt att det skulle bli utsålt. Så i måndags hittade jag ett meddelande i inboxen att jag vunnit fribiljetter - tack Gaffa för det! Till slut klickade alltså allting och jag kunde komma iväg. Och tack och lov för det - detta hade jag inte velat missa! "Mariner" är som album en av årets självklara topplistekandidater, läs min recension av "Mariner" på WeRock.nu  och att se detta framfört på scen är en svårslagen upplevelse.

Julie Cristmas (eget foto)

Julie Christmas dominerade scenen den mesta av tiden, endast i fjärdespåret Approaching Transition fick hon vila rösten för en stund, i övrigt gav hon allt som någon möjligen kan begära. Hennes scennärvaro och fantastiska sångprestationer imponerar över förväntan. Det är en sak att göra detta på skiva, något helt annat att framföra det live på scen.

Annars känns CULT OF LUNAs publikkontakt precis lika "känslig" som vanligt, dvs noll och intet. Men det gör inget. Bandet är uppenbart inte där för att gulla med publiken, de är där för att göra sin musik; "varsågoda, detta är vi, ta det eller inte, ditt val". Om jag inte missade något(?) när jag var ute en sväng i baren innan sista låten var det noll mellansnack, inte ens ett "hej" eller "nästa låt blir..." vilket det senare naturligtvis inte behövdes eftersom konserten helt naturligt följde albumets fem låtar.

Full fokus på musiken och framförandet alltså. Jag är fantastiskt glad att jag inte missade denna unika spelning, endast fyra återstår på miniturnén. Samtidigt har jag svårt att tro att denna "engångsföreteelse" förblir en sådan. Vilket slöseri att inte ta detta samarbete vidare!

Fredrik Kihlber, med känslig sång på
"Approaching Transition" (eget foto)

"Det kommer blinka förbannat mycket!" (eget foto)

Publik i stroboskopljus (eget foto)

NETHERBIRD - "The Silvan Shrine"

Jag måste bara dela med mig av det här spåret från NETHERBIRDs senaste platta också. The Silvan Shrine är kanske den vackraste låten på albumet "The Grander Voyage”. Samtidigt representerar den allt det som är speciellt med hela albumet, det djupt berörande och vemodigt vackra.

Netherbird tillbaka med vemodigt vackert styrkebesked

Detta är NETHERBIRDs bästa album hittills, med låtar som i stort sett allihop når upp till det allra bästa bandet gjort tidigare (tänk The Weight of Vapour eller A Shadow In the Garden of Darkness). En verklig fullträff av NETHERBIRD denna gång alltså, och det är med uppriktig respekt och glädje jag delar ut en betygsnia för ”The Grander Voyage”.

Så avslutar jag recensionen på WeRock av NETHERBIRDs nya album "The Grander Voyage" som markerar bandets återkomst efter tre års paus. Det svenska melodisk metal-bandet har finslipat sina instrument av olika extreme metal-element och skapat ett konceptalbum som helst avnjuts som helhet, men där också varje låt lever i sin egen rätt. Favoriter just nu är de två avslutande spåren The Silvan Shrine och Emerald Crossroads, men även de båda hittills släppta singlarna Windwards och Pillars of the Sky är var och en fantastiska spår.

Musiken och lyriken harmonierar i sitt finstämda mörker och vemod, och inte minst texterna har berört mig djupt under lyssnandet. Det är poesi och ordkonst som når in till hjärterötterna. Lyriken kan mäta sig med ENSLAVEMENT OF BEAUTYs bästa alster, och då vet ni som följt bloggen ett tag att detta är på allvar :-)

De två nämnda singlarna är verkligen singlar i traditionell bemärkelse också. De består båda utöver av sitt förstaspår även av en "andrasida" med vardera en låt som inte finns med på albumet. Windwards har Sculptors and Spectres som andra låt medan "B-sidan" på Pillars of the Sky heter Brazen Splendour. Men det finns ingenting "B" med de här två låtarna. De hade båda platsat väl på albumet, kanske Brazen Splendour är på gränsen till lite för "glad" i melodin, och kanske Sculptors and Spectres har mer positiv jävlar anamma än vad som passar sig i sammanhanget :-)  Två pärlor till spår är det i varje fall.

Jaha, det blev visst nästan en egen liten recension här, men på WeRock.nu läser du hela min recension av NETHERBIRDs fjärde fullängdsalbum "The Grander Voyage".


Du hittar också NETHERBIRDs musik bland annat på Spotify.

Recension av CULT OF LUNAs "Mariner" på WeRock.nu

Det tog sin rundliga tid, men nu finns min recension av CULT OF LUNAs senaste album på WeRock.nu. Samarbetet med den amerikanska sångerskan Julie Christmas har gett fördjupade dimensioner åt CULT OF LUNAs musik;  "Hennes röst påminner /.../ om isländska Björk, andra gånger tänker jag på Dominique Lenore Persi i STOLEN BABIES /.../ Och det är ju inga dåliga jämförelseobjekt." skriver jag i recensionen, och vill ange "intressant och spännande" som ledord för ett öppensinnigt lyssnande.

Hela recensionen av "Mariner" på WeRock.nu

Recension av ROTTING CHRISTs "Rituals" på WeRock.nu

"Musikaliskt är ”Rituals” lika tung, och lika perfekt balanserad mellan igenkänning och överraskande moment, som de två senaste alstren av ROTTING CHRIST
/.../
... tu-ungt att ta till sig, albumet kräver sin lyssnare, beväpnad med tålamod och öppenhet. Men till slut sitter det där, delarna faller på plats en efter annan och helhetens förtjänster uppenbaras. Jag ber dig att ta dig den tid det kräver!"

Ja, just det ja. Jag har ju recenserat ROTTING CHRISTs "Rituals" - och detta efter en hel del grävande "arbete" för att förstå vad det hela handlar om. Mer läser du förstås på WeRock.nu.

Här kan du ta del av hela det tunga albumet via Youtube:

Just nu & på gång: ROTTING CHRIST och CULT OF LUNA

Albumåret 2016 har startat både smart och roligt med ett gäng läckra plattor. Se t.ex. mina recensioner av DEGRADEADs självbetitlade album, DETHRONEs "Incinerate All" och den sköna överraskningen i form av EL CACOs "7". Allt på WeRock, där även kollegan Martin - som brukligt :-) ångar på med regelbundna recensioner, senast en hyllning av norsk-svenska BORKNAGARs "Winter Thrice".

Just nu avlyssnar jag som bäst ROTTING CHRISTs kommande album "Rituals", och som vanligt bjuder bröderna Tolis & co på en inte alldeles enkel nöt att knäcka, snarare att lager för lager brotta sig in i. Intressanta gästmusiker som bl.a. Vorph från SAMAEL och Nick Holmes från PARADISE LOST kryddar anrättningen.

Jag är ännu i början av lyssnandet och vet att detta måste ges en massa tid. Hyser dock viss tillförsikt att detta ska arta sig till ännu ett riktigt spännande kapitel i ROTTING CHRISTs 27-åriga historia.

Utgivningen sker 12 februari på renommerade Season of Mist.


Mycket glädjande att CULT OF LUNA bekräftat att det blir nytt album nu i april. Räknar inte med att det heller blir någon "lätt nöt", och detta sagt enbart och till 100% som en komplimang. Här kan du läsa min recension av förra CULT OF LUNA-plattan "Vertikal", på WeRock.

Albumet, som benämns "Mariner", är ett samarbete med den amerikanska artisten Julie Christmas och släpps 8 april på Indie Recordings.

DISTURBED - Sound of Silence

Näe! Ne-he-he-he, tänkte jag. Så lättköpt är jag inte. Simon & Garfunkels Sound of Silence med DISTURBED? Nä-hä-hä-hä - jag flinade nästan lite elakt när jag hörde om detta.

Men si, sen hörde jag detta. Och föll som en fura. Såklart, annars hade ni inte fått höra detta på bloggen - bloggen som fortfarande skriver om Bara Bra Saker - om än inte lika ofta som förr :-)

Så - enjoy - lyssna till DISTURBED med Sound of Silence
(videon kan en däremot både ha och mista, enligt min mening).

EL CACO - "7"

EL CACO (promobild)

"Det är förföriskt vackert, det svänger och det gör mig glad." 

Jag har recenserat EL CACOs sjunde album "7" på WeRock.nu

Mest emotsedda första månaderna 2016

Här är några av kommande albumsläpp som jag är nyfiken på den närmsta tiden. En del av dem blir det nog recension på också, företrädesvis på WeRock:

EL CACO - "7"

Utgivning 15 januari på Indie Recordings

Kändes inte alls som min grej först, men recension kommer i alla fall.

DETHRONE - "Incinerate All" 

Utkommer 22 januari på Massacre Records

Ett band jag hörde talas om första gången inför Metaltown 2012, och som nu kommer med sitt andra debutalbum (edit. rätt ska va' rätt).

MEGADETH - "Dystopia"

Släpps 22 januari på Dave Mustaines eget skivmärke, Tradecraft

Klart en alltid är lite nyfiken på vad ett band som MEGADETH gör.

RESISTANCE - "Coup de Grâce"

Utgivning 22 januari på earMusic

Andra fullängdsalbumet från bandet.

ABBATH - "Abbath"

Släpps 23 januari på Season of Mist

DEGRADEAD - "Degradead"

Utgivning 29 januari på Metamorphik Records

Jag har ju följt bandet sedan debuten med "Til Death Do Us Apart" 2008, såklart är jag intresserad av vad femte fullängdaren har att erbjuda.

ROTTING CHRIST - "Rituals",

Utgivning 12 februari på Season of Mist

Detta album har jag redan nämnt här på bloggen i samband med första singeln Elthe Kyrie. Räknar kallt med att det är ett kanonalbum!

Min recension på WeRock av förra albumet, "Kata Ton Daimona Eaytoy"

ANTHRAX - "For all Kings"

Släpps 23 februari på Megaforce Records

Känns liksom MEGADETH som ett måste att kolla in.

ENTOMBED A D - "Dead Dawn",

Utgivning 26 februari på Century Media Records

Andra albumet sedan splittringen och namntillägget "A D" men räknat på hela ENTOMEDs karriär är det elfte fullängdaren om jag räknar rätt.

Sen finns det några till som jag hoppas på besked om snart, blir det t.ex. ett album från GOJIRA under 2016? Vilka plattor ser du fram emot 2016?

Årstopplista - 2015 års 10 bästa album

Ja, här är då slutligen mina 10 bästa album från år 2015. Som ofta är det mycket norskt och mycket black metal, eller åtminstone med ursprung däri. Dock är de allra översta placeringarna varken det ena eller det andra. Vilket nästan förvånar mig själv :-) Vi räknar ner från tiondeplats till första.

10. "With the Dead" - WITH THE DEAD 

I elfte timmen, närmare bestämt i början av december, när andra media redan börjat publicera sina årslistor nådde WITH THE DEAD mitt medvetande (tack Tomasz!). Inledningen på Nephthys bet sig att börja med fast i mitt sinne - den var ju "stulen" rakt av från någon av låtarna på DIA PSALMAs debut! Eller? Fler och fler passager och låtar på albumet fastnade nånstans i hjärnbarken och här står vi nu - med "With the Dead" som oväntad inledare av årsbästalistan 2015.



   9. "Repentless" - SLAYER 

 "Repentless" kommer knappast gå till historien som någon banbrytande skiva trots att, eller på grund av, att det är det första släppet av thrashveteranerna efter gitarristen Jeff Hannemans bortgång. Ingen större experimentlusta som lyser igenom. Gött att lyssna till är det dock.  

Martins recension av "Repentless" på WeRock.nu
  

8. "The Book of Souls" - IRON MAIDEN

Bruce Dickinson, mannen som lite i skymundan kreerade ett nytt dubbelalbum med sitt IRON MAIDEN, medan fokus i nyheterna var sångarens cancerdiagnos och behandling. "The Book of Souls" är inte revolutionerande på något sätt men ett mycket habilt IRON MAIDEN-album som ger avkopplad lyssning, utan att kräva alltför mycket tillbaka av lyssnaren.  

 Martins recension av"The Book of Souls" på WeRock.nu
 

7. "Epistemology" - KEEP OF KALESSIN

Första fullängdaren med gitarristen och bandmotorn Obsidian C. även som sångare. Lite knölig har väl vägen varit de senaste åren, men med ett ack så tilltalande resultat i form av "Epistemology" till slut! "Lätt att älska, svår att släppa, åtminstone för dig som gillar melodisk extrem metal" skrev jag i recensionen.

Min recension av  "Epistemology" på WeRock.nu

 

6. "In Times" - ENSLAVED

Rutin. Erfarenhet. Fasta format. En bedräglig lätthet som samtidigt ger spännande lyssning med många bottnar. Och än en gång kommer det hela ut briljant när norska ENSLAVED gör det "In Times".


Min recension av  "In Times" på WeRock.nu

 
  

5. "Malefic Miasma" - AGES

Inte bara årets debut, "Malefic Miasma" är också en av årets bästa plattor totalt sett . Svårartat beroendeframkallande melodisk black metal. Jag ser fram emot mer av dessa svenska musikerveteraner som i AGES äntligen tyckts ha hittat helt rätt.

Min recension av  "Malefic Miasma" på WeRock.nu

4. "Enki" - MELECHESH 

Fem år sedan förra albumet, "Epigenesis". En väl värd väntan när resultatet är så här. Tungt, tekniskt och med mycken musikalisk finess i MELECHESHs orientaliska metal. Såsom vi vant oss vid det. Något mindre lättilllgänglig än föregångaren, och därmed än mer att avtäcka under kommande lyssningssessioner.

Min recension av  "Enki" på WeRock.nu

3. "Sólverv" - VREID 

En fullträff från norska VREID, bandet som alltid får högvis med cred, men ändå inte nått riktigt, riktigt samma bredd internationellt som en del andra norska bandkolleger inom genren. Dags nu? Hela albumet framförs förtjänstfullt på bandmedlemmarnas hemmadialekt, Sognamål.


Min recension av  "Sólverv" på WeRock.nu

2. "From The North" - RAISED FIST

Bandet som fortfarande är precis så arga och samtidigt uppmuntrande som jag vill ha dem. "From The North" är plattan som växt sig allt starkare ju längre tiden led och är en av dem jag lyssnat allra mest på under året. RAISED FIST bjuder här även på flera allsångsvänliga topplåtar som jag hoppas få chans att gasta med till live så småningom.


Min recension av  "From The North" på WeRock.nu

1. "The Plague Within" - PARADISE LOST

Vi toppar listan liksom vi bottnade den - med brittisk doom. PARADISE LOST ger oss tung-doom-gung att njutningsfullt sjunka ner i melankolins djup till. Men också mycket melodi. Efter något av en mellanplatta med "Tragic Idol" blev allt, precis allt, rätt för britterna denna gång. "The Plague Within" har snurrat oräkneliga varv i spelarna sedan den släpptes i början av året. Utan tvekan årets album 2015.

 
Min recension av  "The Plague Within" på WeRock.nu

Min årsbästalista återfinns också på WeRock.nu då kompletterad med lite specialkategorier som Årets konsert och Årets låt. Där kan du också läsa motsvarande topplistor signerade skribentkollegerna Martin, Fredrik, Robert och Manhammer .