Jester´s Curse

Satans snyggt!

The Jester´s Curse. Jag har förhandsbeställt 3 ex av första boken, till mig och våra bibliotek :-)

Nergal-intervju om BEHEMOTHs "The Satanist"

Nergal på Close Up-båten 2012 (eget foto)

Blabbermouth publicerar en intervju med Nergal från när BEHEMOTH var på Getaway Rock i Gävle för några veckor sedan.

Om nya albumet, albumtiteln "The Satanist", om spontanitet och skapandet av nytt material, om fans som avgudar bandet och en hel del annat.

Varsågoda, drygt 10 minuter Nergal.

WATAIN fyller DN:s kulturdel idag

Dagens DN fyller hela förstasidan i kulturdelen samt i stort sett ett helt uppslag + recension med black metal-bandet WATAIN och deras nysläppta album.  En mycket intressant artikel signerad Andreas Nordström, intervjuobjektet är, som alltid(?), Erik Danielsson, har någon sett de andra tvåbandmedlemmarna intervjuas någon gång? Det vore intressant att ta del av.

Väl förtjänt uppmärksamhet säger jag (se min recension av "The Wild Hunt" nedan) och Fredrik Strage är i sin recension lika slagkraftig som oftast, hör bara på de här omdömena:   

"Watain färdas fortfarande mot mörkrets hjärta men genom vener där inga black metal-band varit förut" och "Watain ägnar sig åt religion, inte skräck... 'All that may bleed' är exempelvis inte menad som någon sorts splatterunderhållning utan, som Erik Danielsson uttrycker det i Sweden Rock Magazine, en låt om att ”alla människor är lika mycket värda”. Det är i så fall en av de mest groteska lovsånger till tolerans som skrivits. Inför döden är vi alla lik, slår Watain fast."

Foto: Mark Metcalfe

WeRock-aktuellt: recensioner, Getaway Rock och ny tävling

BEHEMOTHs Nergal, GRF 2013 (foto Kitty Rossander)

Aktuellt på WeRock.se just nu. Recensioner av nya skivorna med svenska DYNAMITE och debuten från amerikanska VENOMOUS MAXIMUS, båda från Robert Gustafssons hand. Dessutom en gedigen rapport från förra helgens Getaway Rock Festival signerad Henrik Nygren, med text, bilder och videor. Även några bilder av Kitty Rossander. Nedan Henriks upptagning av nya BEHEMOTH-låten Blow Your Trumpet Gabriel. Å, vad jag ser fram emot nya plattan!

Vi har också en ny tävling igång på WeRock. I samarbete med Triada tävlar vi ut en snygg MINISTRY-box med live-DVD och -CD från bandets Wacken-spelning förra året. Skicka in ditt tävlingssvar senast 30 augusti.

Recension: WATAIN "The Wild Hunt"

WATAIN är bandet som är sin underground-genre trogen i alla aspekter, men ändå lyckats ta sig igenom det finmaskiga media-filtret och nått ut till världen även utanför det som kanske kunde betraktas som de "naturliga" gränserna för traditionell black metal. Med de senare albumen, "Sworn to the Dark" och framför allt "Lawless Darkness" har bandet bibehållit men också utvecklat det traditionella black metal-soundet på ett närmast genialiskt sätt.

Så vad återstod att göra? "Mer av samma" skulle säkert bli en bra platta men att toppa "Lawless Darkness" vore inte lätt. Återstår att faktiskt ta ett steg ut i det okända, och detta är vad WATAIN gör i "The Wild Hunt". Och trots att en del spår och olika detaljer är långt ifrån traditionell black metal lyckas bandet hålla ihop det och göra något väldigt bra - igen.

Erik Danielsson har i intervjuer uttalat att albumet är ett "statement" för bandets femtonåriga existens, och bland annat framhållit They Rode On, en ballad som är albumets längsta låt och som placerats centralt som spår nummer sex; "It's about the hart of WATAIN". Men nej, jag tycker inte om den låten. Det är inte för att "black metal ska inte ha ballader" och det är inte heller så att jag inte skulle gilla Erik Danielssons rensång; i titellåten t.ex. är den oerhört effektfull. Det är bara det att jag inte tycker They Rode On är bra, att melodin är rätt tråkig och drar ner plattan som helhet.

Å andra sidan är det mesta i övrigt på skivan i toppklass på alla sätt - och hör och häpna - jag gillar det instrumentala introt till plattan, förstaspåret Night Vision. Annars brukar sådana introspår mest kännas som utfyllnad. Bästa spåret är Outlaw med orientalisk känsla bl.a. i introt, här tänker jag osökt på MELECHESH. Andra spännande kompositioner är instrumentala Ignem Veni Mittere, titelspåret och förstasingeln All That May Bleed, för att nämna några av flera.

Den "limiterade" utgåva jag har, kommer i ett mycket läckert omslag och med en riktig liten inbunden bok med texter och info. Allt i svart, mattguld och något lite rött. Med följer också en liten överraskning som uppdagas först när skivan spelas... jag avslöjar inte mer :-)

Trots They Rode On och några detaljer som jag älskar mindre, är det här en fantastisk platta, och andra detaljer är så åtråvärda att jag bara kan säga ja och amen till bandets senaste utveckling, och se fram emot hur detta material integreras i WATAINs kommande liveframträdanden.

Ska jag hålla mig till WeRocks skala placerar sig "The Wild Hunt" på betyg 8 av 10. "Med mersmak" som någon av kollegerna emellanåt brukar uttrycka det.

Årets video? BOMBUS Enter the Night

Årets video? Mycket möjligt, sjukt skön iaf! (Tack för tipset Tomasz :-)  Kan inte låta bli att associera till en del verk av konstnären Salvador Dalí.

BOMBUS är inte ett band jag har fastnat för alls tidigare, deras självbetitlade album kom 2010 (se recension på WeRock.se av Janne "Stones" Sandstén). Sjuttiotalsrock i lite liknande anda som GRAVEYARD och WITCHCRAFT. Nå, nu får jag iaf ge det en chans till och kolla in nya plattan "The Poet And The Parrot" som släpps nu 26 augusti.

MELECHESH, ny gitarrist

Sirius, MELECHESHs nya gitarrist. Jag vet inget om honom alls, men är glad att det händer saker i MELECHESH-lägret! Bandet har en nordamerikaturné planerad i höst och sedan hoppas jag såklart på mer nyheter om kommande album snart.

SLAYER på Grönan ikväll - Supporta scenen!

Själv ska jag inte dit, men ikväll är det alltså dags för thrashveteranerna SLAYER att bestiga Stora scenen (även om SLAYER knappast lär tycka den är remarkabelt stor ;-) på Gröna Lund för en av alltfler hårdrockskonserter på nöjesfältet under sommartid. När IN FLAMES gjorde likaledes för tre år sedan, som första metalband någonsin på Grönan, frågade sig Anders Fridén: "Är vi folkliga nu?" och det känns väl inte helt fel att kalla Göteborgssönerna vid det epitetet. Jag har dock svårt att tro att SLAYERs musik någonsin kommer benämnas folklig. Själv såg jag dem senast på Sonisphere Stockholm 2010, därifrån bilden.

Sen diskuteras ibland SLAYERs status nu när trummis Dave Lombardo har lämnat bandet och basisten Jeff Hanneman har gått bort. Kvar är sångare/basist Tom Araya och gitarrist Kerry King med två, visserligen "nya" men högkompetenta, instrumentalister i form av  Paul Bostaph (tidigare bl.a. med TESTAMENT och EXODUS,  på trummor och Gary Holt på gitarr. Tror att detta är väldigt värt att höra, även om man tillhör dem som svårt saknar Hanneman och Lombardo.

Så, som Metallbibliotekarierna brukar uppmana: Supporta scenen! Besök Grönan ikväll (100-200 kr. för entré inkl. konsert!) och njut alldeles förbaskat av dagens uppsättning av SLAYER. Nedan en tecknad variant av bandet. Skaparen säger i Youtube-kommentaren att "Some fans carve the Slayer logo into their arm, but a real man makes a cartoon music video.... and THEN carves Slayer into his arm." Tummen upp för det :-)

SATYRICONs nya i september

SATYRICON på Metaltown 2008 (eget foto)

Norska black metal-veteranerna SATYRICONs självbetitlade sjunde album släpps 9 september och nedan ses albumomslaget. Detta återspeglar den antika mytologiska varelse vars namn bandet bär, satyren. Jag får ju verkligen en känsla av att konstnären och/eller omslagsskaparen använt en äldre målning eller staty som förlaga. Någon som kan bekräfta och specificera detta, eller dementera?

Det är fem år sedan SATYRICONs senaste album, "The Age of Nero", läs gärna Shadows recension på WeRock.se. Även denna gång är det Satyr (Sigurd Wongraven), sångare, gitarrist och låtskrivare samt Frost (Kjetil-Vidar Haraldstad) på trummor som står för musiken, och jag törs påstå att vi är många som ser fram emot detta album med stor förväntan.

WeRock-nytt i augusti

Nya recensioner publicerades såklart 1 augusti på WeRock.se Denna gång skriver jag om israeliska ORPHANED LANDs "All is One" med sin annorlunda metal. "ORPHANED LAND är ett projekt som inte räds att bryta mot vare sig musikaliska eller politiska gränser eller tabun" skriver jag bland annat. Ett spännande band med spännande musik, kolla in t.ex. låtarna Fail och Brother från Youtube nedan, den förstnämnda med bara ljud och den andra med sin officiella video.

Martin tar itu med norsk progressiv death metal i form av EXTOL och "episkt hård slamdunk" med NAILS, medan Robert satt tänderna i doom från Karlshamn i form av NYMF, återvändande 80tals-hårdrockarna i KING KOBRA samt tysk power metal med åter återvändande MASTERPLAN. Som du hör bjuder månadsskiftet på WeRock på en sedvanlig mixad blandning av hård rock och metal i olika tappning.