Gissa banden 2 - Metaltown

Det blir lite gissefrågor även från Metaltown. Denna gång med lite fler band, och förhoppningsvis inte riktigt lika lätt (för en del ;) Dessutom vet jag att några av er som svarade på Hultsfredsfrågorna själva var på plats i Göteborg i helgen. Hmm, rätta svaren får inte bli för uppenbara.

(Bilder på banden kommer...)
En del formuleringar dök upp oombedda redan under konsertdagarna. Andra är kanske lite mer konstruerade... Allt bygger naturligtvis bara på mina osorterade intryck. Avser att presentera lite utförligare rapporter, med bilder, vartefter.

Band 1: Sex kjoltyg som tittat djuupt ner i häxbrygden. Överraskande bra liveband!

Band 2: Gillar du amerikansk proffsighet? "Bröderna Herrey"-tajt framförda danssteg, om än lite mekansikt? Här har du dem.

Band 3: De är och förblir kungar.

Band 4: Rosenhyad frontperson med djupt dekolletage...

Band 5: Två frontpersoner i grannsamverkan. Pampigt och bombastiskt. Men ändå lite trist.

Band 6: Sjunger på modersmålet, kryper på scen, nära sin publik - som "ett barn utan ben".

Band 7: Efter en strid ström av göteborgsmetall kommer en skånsk sådan.

Band 8: Tungt, mjukt och "laid back" på ett moget vis. Plötsligt känns det som om det även är tillåtet att vara vuxen på Metaltown.

Band 9: Ett favoritband i en alldeles för kort spelning där solen ibland bryter fram och stärker frontpersonens gyllenröda gloria.

Band 10: Skogsvarelser ur svunnen mytologi. Är det den grymma liksminkningen - eller kanske är det den tragikomiska clownmasken de ikläder sig?


Band att välja mellan
A. Hardcore Superstar
B. Dark Tranquillity
C. Satyricon
D. Lillasyster
E. Finntroll
F. Tiamat
G. In Flames
H. Nightwish
I. Sonic Syndicate
J. Soilwork

Job for a Cowboy

Vad vet jag om Job for a Cowboy vars framträdande vi avser att ta del av på Metaltown i helgen? Inte mycket mer än att de är från Arizona, att de spelar death metal (sort of) och att det pratas gott om dem i "av mig musikaliskt betrodda kretsar", samt att de nyligen turnerade Nordamerika samman med Megadeth, In Flames och Children of Bodom. Vilket i sig hade varit ett spektakel värt att ta del av till varje del.

Intervju nedan med sångaren, Jonny Davy, om turnerandet med Megadeth, bandnamnet osv. En ganska traditionell intervju men för den som, liksom jag, inte vet så mycket om bandet ger det lite info iaf.



Musiken på bandets Myspace, är klart värd att ge en stund av sin tid. Hoppas kunna återkomma efter helgen om bandets fredagsspelning.

"Embedded"

True Norwegian Black Metal av Peter Beste

True Norwegian Black Metal: We Turn in the Night Consumed by Fire är en underbar, om än något absurd, fotobok av Peter Beste, med text även av Johan Kugelberg och inledning av Jon 'Metalion' Kristiansen.


Norska black metal-musiker som Gaahl, King, Fenriz med flera, samt ett och annat uppspikat grishuvud, allt i "Coffee table book"-format. Många fantastiskt vackra och intensiva bilder.

Det skulle varit en upplevelse att se dessa bilder på Bestes tidigare utställning, i New York. I bokform tror jag dock en del av bilderna faktiskt hade vunnit på att visas i ett något mindre format, boken är nästan 30 x 40 cm. En del bilder täcker dessutom ett helt uppslag.


Om Peter Beste, med länkar till intervjuer och filmklipp kring boken kan ni läsa mer hos Shadows of the North. Det är väl inte heller omöjligt att det skrivs något ytterligare i ämnet på den bloggen, nu när boken är utgiven.


Denna läckra, påkostade och relativt dyra bok har lockat mig sedan jag först läste om att den skulle ges ut. Dock bestämde jag mig att det inte var något jag skulle lägga pengar på, (egentligen är jag inte mycket för att äga ting, särskilt inte böcker, som ju kan lånas på bibliotek ;). En kombination av olika slumpar gjorde ändock att jag nu sitter med den i min hand, eller snarare i mitt knä. Den boken skulle tydligen till mig i alla fall...

Raised Fist - Hultsfred 13/6

Hjärta och hjärna samverkar med starka musikaliska uttryck i ett energisprakande scenframträdande när Raised Fist intar Pampasscenen.

Tillfällena var ytterst få, men det förekom ändå att hela bandet stod still en sekund...
Har svärmat lite för Raised Fists musik ett längre tag och längtat efter en möjlighet att se dem live. Och med Hultsfred kom chansen. Det här är ett band som tillåter sig att gemensamt ta ut svängarna på scenen. Visst, sångaren Alexander "Alle" Rajkovic är bandets tydliga frontman och den som ger allra mest till publiken – och också förväntar sig mest tillbaka. Men hela bandet signalerar tydligt att – ”här är vi - allt för er!”. Stora Pampasscenen utnyttjas på både längden och tvären. Hela bandet, utom trummisen, använder ”scentungan” ut mot publiken i olika omgångar och konstellationer. Det hoppas högt och kickas kors och tvärs. Att de sen inte springer omkull varandra på scenen är mer än förvånande. Att hålla reda på sladdar, stativ och mikrofoner åt detta band måste vara varje råddares mardröm...

Hängande ut över scenkanten förklarar Rajkovic att ”här står jag på knä inför er, för att få förnyad kraft och energi från er. Ni är alldeles för långt borta från den här stora scenen. Ni måste visa att ni är med, att ni tar i!” Och det är just vad han själv gör, "tar i så att venerna i halsen blånar". Nästan efter varje textrad torkar Rajkovic svetten ur pannan och måste ta ett par flämtande andetag innan rösten brister ut i ny explosivitet. Mer intensiv sångare har jag sällan sett: intensiv röst, intensiva rörelser, intensivt forskande ögon som frågar oss/frågar sig, om vi är med honom i varje liten vändning i melodin eller texten. Och hur skulle man kunna låta bli att dras med i denna energiexplosion? Till sist far han också ofrånkomligen ner i publikhavet en vända, men klänger strax upp på scen igen.

- "Nästa sång, And then they Run, tillägnas alla kvinnor som, ja, inte ni som är här, men alla de som inte kan, inte vågar gå hit, inte tillåts gå ut. Tänk er att vara fånge i sitt eget hem! Det finns inte ord för vad jag tycker om en man som använder sin fysiska styrka för att trycka ner kvinnan."



And then they Run

"There is a story that I want to tell
A little story from the inside of hell
There wasn't anything that she could do
She was trapped to the shit like glue
Infuriated by the problems at his work
The fucking jerk went berserk and let his anger
Run the way up her back, a disgusting attack
And then everything went black
..."

Turkiet-Kroatien 4-2 (1-1 efter förlängning)

En formidabel underhållning där alla aktörer visade sig från sin bästa sida!

Kvällens hjälte: Rüştü Reçber :)

Betyg: 9,5/10

Death Magnetic

Alla medier med självaktning har i dagarna "nyheten" om titeln på Metallicas kommande album. Och har Kims blogg självaktning, eller? Nåja, hrm ;)

På bandets hemsida har man avslöjat, bit för bit, namnet på plattan som kommer i september: "Death Magnetic".

Senast vi hade Metallica på bloggen fick ni ta del av en video med Metallica och symfoniorkester. Nedan en fanvideo med låten Seek and Destroy. Som bonus får ni Apocalypticas version av låten. Och vad jag tycker om det finska cellobandets versioner av Metallicas låtskatt har väl tydligt framgått tidigare här på bloggen :) Varsågoda!

Mer om In Flames på Werock

Efter en liten fördröjning är nu en längre text från In Flames spelning uppe på Werock. Det sägs att In Flames var det första metalband som spelat på Gröna Lund. Vilket strängt taget bör vara fel. Det måste ju vara Engel, förbandet, som får ta åt sig den äran ;)

Bilderna visar i tur och ordning Jesper Strömblad, Peter Iwers, Anders Fridén och Björn Gelotte. Daniel Svensson, trumslagaren, fastnade inte på bild. De gör ju sällan det, slagverkarna, utan "gömmer sig" bakom sina allt större trumset.

Gissa Hultsfredsband

En liten gissetävling på Kims blogg :) Para ihop den rätta snabbbeskrivningen av scenframträdandet med rätt band nedan.

Band 1: Frontpersonen tänder en cigarett under varannan låt och drar ner sin blå luva lite längre över öronen mot blåsten.

Band 2: Egotrippad frontperson i 70tals-inspirerat band halkar omkring på scenen i vita dojor, medan publiken hoppar och dansar så det gungar ända bort till bajamajorna.

Band 3: Kraften i frontpersonens röst och utstrålning bedövar oss, medan en röd, en svart, en blond och en snaggad headbangar loss på scenen till gitarrernas lek.

Band 4: Frontpersonen släpper ner fulla ölfalskor till publiken medan h*n säger:
-Å så behöver jag en själv också, och halsar ur whiskyflaskan.

Band 5: Hela bandet agerar över scengolvets yta (utom trummisen då), och frontpersonen förklarar emellanåt de viktiga textraderna för oss.

Dessa band kan du välja mellan:
A. Arch Enemy
B. HIM
C. The Hives
D. Mustasch
E. Raised Fist


Skriv gärna en kommentar med dina svar. Rätt svar kommer snart här på bloggen...

Sound of the Republic, Raised Fist

Mot Hultsfred

Mustasch är ett av banden på vår "endagsfestival" på Hultsfred. Såg dem 2006, men blev inte riktigt betagen av dem då. Men eftersom "alla" säger att de är ett så bra liveband måste de naturligtvis få en chans till :) Nedan Bring me Everyone, den låt från senaste plattan "Latest Version of the Truth", som jag tycker mest om.

Tre intervjuer på Werock

Basisten Tobias Cristiansson besvarade vältaligt mina nyfikna frågor om Dismember, och intervjun kan nu läsas på Werock. Du hittar där också en recension av bandets senaste platta som gavs ut i februari.



Mer intervjuer på Werock. Tomasz har haft ett samtal med Henrik Ohlsson i Scar Symmetry och Martin träffade och intervjuade bandet Faithful Darkness.

Här kan du lyssna på Europa Burns, ett av favoritspåren från Dismembers nya:

Guantánamofångar på Hultsfred?

Rage Against the Machine inledde förra helgen sin Europaturné med ett monster-gig på Pinkpopfestivalen i Nederländerna, enligt uppgift med 60 000 åskådare och ett röj som gav utslag på Richterskalan...

Foto: Wikipedia
Bandet började konserten med att komma in på scen klädda som fångar från Guantánamo-lägret, och spela låten Bombtrack. Spektakulärt spektakel? Jag väljer att bejaka det som en protest och som en solidaritetshandling. Däremot kommer jag tyvärr inte se RATM på Hultsfred, av den enkla anledningen att vi inte är där på torsdag när bandet spelar.



Efter tidigare tips från Shadows har jag lyssnat en del på RATM-gitarristen Tom Morellos soloprojekt The Nightwatchman. Rekommenderas varmt!

Processen - återigen återanvänd

Inför Hultsfredsbesöket nästa vecka söker jag upp en del för mig nya band på Myspace. Kan det vara något att lägga tid på under vår enda festivaldag?

Inte många sekunders Myspacelyssning behövs innan jag stryker Joel Alme, Hästpojken och Darwin & Backwall. Men vänta nu, här är något...

The Process - namnet anges taget från Kafkas roman, kanske aningens pretto, ja - men det låter bra. Texterna sjungs omväxlande på engelska och svenska och är politiskt minst sagt rakt på sak, inga subtiliteter här inte ;)

"...
din kropp har med åren blivit illa sliten
i takt med chefens krav på profit
men hör nu reser sig slavar
till revolutionens musik
vi blandar borgarnas vatten
med avsky och arsenik..."
(Svidande Kritik)

"...
broken souls and fallen stars
dreams are not to be captured
commercialized systems choke you
your prayers will never be heard..."
(Prayers Won’t Be Heard)

Både bandet själva och festivalsajten föreslår The Process som lämpligt förband inför Raised Fists lite senare spelning, och det känns som en naturlig koppling. Nedan en live-upptagning från en spelning i Italien förra året.

The Process i Arezzo, Italien

Svarta vindar och annat smått och gott

Black metal-bandet Blackwinds från Sundsvall albumdebuterar med "Flesh Inferno". Bandet startade för tio år sedan som ett sidoprojekt av några medlemmar i Setherial. Tycker du albumdesignen har likheter med Watains senaste, "Sworn to the Dark"? Jodå Erik Danielsson från Watain är den som skapat omslaget till "Flesh Inferno".

För en recension av albumet tar du dig till Werock.se, där det som alltid i månadsskiftet finns en hel hög av färska recensioner upplagda.