Stolen Babies eller Trägen Vinner

Mig händer det ibland att musik som jag först tar avstånd ifrån, eller i varje fall inte tycker om, ändå när jag "tvingas" ha den omkring mig, långsamt tar sig in i sinnet och finner gillande till slut.

Foto: Asentreu, Wikimedia
Ett sådant fall är amerikanska Stolen Babies märkliga musik, ett band som på sin Myspace inte anger någon genrebeteckning men på wikipedia får gå under benämningar som Avant-garde metal och Dark cabaret. Själv "uppfann" jag lite hånfullt termen Cirkusmetal när jag hörde dem första gångerna. När nu Yngsta Klanmedlemmen ändå inte upphörde att lägga skivan i spelaren fick jag till sist se mig besegrad...

Albumomslag, bandets t-skjortor och även illustrationerna till videon nedan är gjorda av konstnären Crab Scrambly. En titt på hans blogg kan också vara kul.

Trummisen i bandet, Gil Sharone, är sedan 2007 och "Ire Works"-plattan även trumslagare i The Dillinger Escape Plan.

Så öppna era sinnen! Nedan Push Button från Stolen Babies hittills enda utgivna fullängdsalbum "There Be Squabbles Ahead", som kom 2006.

Sommarrecensioner på Werock

Nya skivrecensioner finns på Werock nu. Några av banden vars nysläpp blir omskrivna är amerikanska dödsmetallarna Origin, de svenska Opeth och Sabaton samt ett album som går titt som tätt i min spelare denna sommar, "Kolossus" av norska Keep of Kalessin.

Keep of Kalessin, som tagit sitt namn efter draken Kalessin i Ursula K. Le Guins fantasyböcker om Övärlden, är ett norskt band rotat i black metal men med influenser även från andra håll. Läs mer i recensionen på Werock, skriven av "bloggrannen" Shadows of the North.

Nedan bandets video till förstasingeln Ascendant. Riktigt acceptabel musikvideo - och ni som läst bloggen ett tag vet hur svårt jag har för fåniga videor - här finns t o m några riktigt snygga sekvenser.

Keep of Kalessin - Ascendant


Keep of Kalessin på Myspace.

Iron Maiden Stadion 16/7 2008

När vi såg Iron Maiden i Globen för 1 1/2 år sedan hade de den senaste plattan "A Matter of Life and Death" nysläppt och konserten var en genomspelning av hela detta album från början till slut. Det var en fantastisk scenshow Maiden bjöd på då, ett komplett musikaliskt drama. Samtidigt tändes en längtan att få se dem på scen igen, med alla de gamla hitlåtarna.

Så enkel världen blir som en bland 32 000 andra...

2008 års Iron Maiden på Stadion är som en överfull påse med blandgodis. Att få uppradat den ena klassikern efter den andra såsom Can I Play with Madness, 2 Minutes to Midnight, The Number of the Beast och, naturligtvis, Run to the Hills och Fear of the Dark. Det blir nästan för mycket godis, men bara nästan, bandet och Dickinson är så oerhört skickliga, både som musiker och i sitt scenframträdande, att det inte finns några som helst dödpunkter eller ens tid till eftertanke. Från den plats vi befinner oss är allt bara ljud- och synintryck. Och totalupplevelse.

Jag vet bara inte vem Bruce Dickinson tror han behöver övertyga när han inleder mellansnacket med en lång monolog om Maidens speciella förhållande till Sverige, "Vårt andra hemland", och att publiken även i andra delar av världen numera insett det som svenskarna förstod redan för 20 år sedan: Iron Maidens storhet. Allsången, skanderandet, publikens rena uppenbara glädje, allt detta gör att vi vet att han vet, att ingen här behöver övertygas - så vi inser att allt detta snack är fullkommligt ärligt menat :)

Konceptet Somewhere Back In Time närmar sig den ultimata konsertupplevelsen, och att kunna leverera detta till publiken, trots avståndet den tokstora arenan skapar, det är verklig scenkonst!

Det går inte att ha gissefrågor på en konsertkväll, som på festivalerna... Men: vem är vem på bilden ovan? Klarar ni ut det?

Vad händer på Werock mitt i sommaren?

En ny artikelserie startar på Werock med olika musikers aktuella Topp 5 albumlista. Först i raden presenteras de bästa albumen just nu enligt Stefan Kälfors, trummis i Enter the Hunt.

Fler trummisar i elden. Werocks Martin Bench har intervjuat Anders Jakobsson från Coldworker om bland annat deras nysläppta andra album, "Rotting Paradise".

Nyförälskad - igen!

Det finns annan musik som jag tycker mycket mer om.

Det finns många andra musiker som är lika bra.

Det finns dock inte många som slår Iron Maiden när det gäller konsertupplevelse och scenframträdande.

Bruce Dickinson
Fler kommentarer när jag har "nyktrat till" från upplevelsen :)

Iron Maiden ikväll

Strax bär det av mot Stockholms Stadion och Iron Maiden. Senast såg vi dem i Globen 2006.

Nedan ett klipp från turnéns första spelning, 1 februari i Mumbai, Indien. 100 000 människor i publiken...

Can I Play with Madness

There She Is!

Till er som inte gillar vare sig death eller black eller annan hårdrock, men som ändå inte gett upp denna blogg - jo, jag vet att du finns, även om du inte är många ;)

Och ni som gillar death och black - givetvis till er också! Titta och njut. Om det är någon som liksom jag är lite trög att fatta alla detaljerna i dessa snabba klipp första gången, så titta en gång till. Efter den tredje gången är det risk för beroende... Fler delar finns att hitta på Youtube. God jakt!

There She Is!

Fiction - nyutgåva

Dark Tranquillity har släppt en nyutgåva av fjolårets Fiction, "expanded edition", med fyra nya studiolåtar samt en DVD med en del extramaterial.

Mikael Stanne, Metaltown 2008

Allt nytt från DT hälsas med glädje. Nedan en av de extra låtarna, "A Closer End".

Metaltown - bilder

Eftersom Signe har tagit semester får vi nöja oss med mina förklaringar till gissningslekens olika band... Det är fortfarande välkommet med egna (kanske även bättre ;) kommentarer och lösningar.

1. Finntroll - Trolltyg i kjoltyg, ställde till en härlig liveshow!



2. Sonic Syndicate - väldigt proffsigt, men var är hjärtat i framträdandet?



3. In Flames - Sämsta bilden? Men tveklöst bästa bandet! Jesper, Björn - ni behöver inga bomber och raketer...



4. Hardcore Superstar - Festivalens djupaste urringning, och det var inte bara dekoren som var rosig :)



5. Nightwish - Grannsamverkan över nationsgränsen. Men lite tråkigt framträdande.




6. Lillasyster - "Med hjärtat i handen", nära sin publik fysiskt och mentalt.



7. Soilwork - Göteborgssoundet i skånsk tappning. Förväntningarna var höga, Strid och hans mannar var bra, men ändå inte riktigt, riktigt det jag hoppats...



8. Tiamat - Såå skönt mogen nattmusik. Så sofistikerat, i begreppets bästa mening.



9. Dark Tranquillity - Förälskelsen från fjolårets Fiction-album blossade upp igen. Mikael Stannes genomblå ögon lyser så glada, och då blir vi också glada :)



10. Satyricon - Liksminkning... Signalerar för mig mer tragik än ren ondska. Härligt att se ett traditionellt norskt black metal-band, om än i fullt dagsljus med solen strålande i fonden.

Lite nordnorska uppdateringar...

Ett av Ole Alexander Myrholts band, Gaia Epicus, släpper sitt nya album "Damnation" under sommaren och börjar höstens turné med en spelning i Sverige, Arvika, 30 augusti. (Gissa om Kim kommer finnas i publiken då... :) Turnén fortsätter sedan hem till Norge och över till Storbritannien. På bandets Myspace kan du lyssna till några av deras tidigare låtar, bl a Iron Curtin och New Life från förra albumet "Victory".

Som läsarna av denna blogg säkert vet sedan tidigare, har Myrholt lite andra järn i elden när han inte trummar heavy metal-tongångar i Gaia Epicus. Tremor är nu ett komplett liveband som vi vågar hoppas kommer annonsera spelningar inom en inte alltför avlägsen framtid...

Både Tremors och Enslavement of Beautys kommande EP-plattor är på gång försäkras på Tremors Myspaceblogg, även om inga exakta utgivningsdatum finns. Bandens tidigare utgivna plattor distribueras genom "Deliriumshop" (sajten är under uppbyggnad). Snart finns förhoppningsvis de nya alstren att beställa där också.

På Loot the Louvre! Myspace ("...the hunger for something else made me do this...") kan man, bland annat, förnöja sig med en nyinspelning, en elektronisk variant, av Enslavement of Beauty-låten Dainty Delusive Doll.

Nedan Dainty Delusive Doll i original, från albumet "Megalomania":