Bäst 2011: topp 10-listan på WeRock

Ja, så igår publicerades skribenternas Tio i topp-listor på WeRock.se och min egen lista hittar ni här nedan, med de korta kommentarerna från WeRock-publiceringen och länkar till recensioner på nämnda site då sådana finns, mina eller kollegernas. Trevlig läsning!

10. "Necropolis Transparent" - LOCK UP
Tompa Lindberg-desperat vokalinsats är alltid svårt att värja sig emot. I det här paketet med polare från bl. a. NAPALM DEATH och DIMMU BORGIR drabbar LOCK UP med full kraft.

9. "The Great Mass" - SEPTIC FLESH
Årets grek. Lättsam musik släpper SEPTIC FLESH aldrig ifrån sig och du får bereda dig på att leva med "The Great Mass" ett tag innan hela dess storhet sjunker in. Då ger den sjufalt tillbaka.

8. "Khaos Legions" – ARCH ENEMY
Till en början irriterade det fula omslaget så till den grad att jag av den banala orsaken hade lite svårt att ge plattan den speltid den kräver. Angela Gossow och bandet fick mig dock via sina insatser i sommarens festivaler (Metaltown och framför allt Sonisphere) att ta en extra omgång med det nya materialet, och tack för det. Den har vuxit till en av de mest spelade under året.

7. "Lux Mundi" - SAMAEL
"Plattan är en gjuten helhet och musiken, både simpel och intelligent, är njutbar på alla plan", skrev jag i recensionen. Efter 2010 års något svagare album "Above" kommer de schweiziska riddarna tillbaka i full kraft med "Lux Mundi".

6. "Celestial Lineage" - WOLVES IN A THRONE ROOM
Så många andra har skrivit så mycket bättre än jag i detta korta format kan göra om detta kanadensiska - ja, fenomen vill jag snarast kalla det. Så jag säger helt enkelt: gillar du bra musik med äkthetskänsla, varsågod här är den.

5. "The Poe Sessions And Random Pieces of Black Metal" - TREMOR
Ett något annorlunda TREMOR möter lyssnaren denna gång, med poetiska stycken av Poe och Welhaven mixat med den egna desperata lyriken, men även mer harmoniska texter. Allt tonsatt i bister Myrholtsk anda och med ett brutalt sound varierat med faktiskt något mer finstämd musik. Allt går rakt in i hjärtat.

4. "One" - TESSERACT
"Årets debut" vågade jag utnämna TESSERACTs album till redan när det släpptes i våras, men att jag skulle peta upp "One" så här högt på den totala årsbästalistan trodde jag nog inte själv då. Men detta är en platta som från att ha slagit ner direkt ändå fortsätter att bara ta mer plats. Och det får den. Hos mig och förhoppningsvis även hos dig.

3. "Unto the Locust" - MACHINE HEAD
Det var med förra plattan "The Blackening" som jag blev frälst för MACHINE HEAD, även om det tog ett tag att ta till sig albumet. Med "Unto the Locust" gick allt så mycket lättare och jag tvekar inte att ge den en framskjuten plats på årets lista. Suverän produktion och hittiga melodier kompletterar det fantastiska musikaliska hantverket.

2. "V" - VREID
När jag trodde jag hade någorlunda koll på åtminstone det kvalitetsmässiga främsta skiktet av dagens norska extrem metal-musik, får jag detta i lurarna. VREID har med sitt femte album "V" intagit sin rättmätiga plats i metaleliten och är även nominerat till Spellemanprisen, den norska motsvarigheten till vårt Grammis. "Ett album med drag av både traditionell black metal, 70-talsrock, 80-talsthrash och dagens progressiva metal, med vackra melodier omväxlande med krampartade black metal-skrik" , skrev jag om plattan i recensionen på WeRock.

1. "Sounds of a Playground Fading" - IN FLAMES
Efter Jesper Strömblads avhopp skriver således Björn Gelotte musiken till ett av IN FLAMES allra främsta verk. Anders Fridén skapar texter som än en gång går djupt in i hjärtat och magen, den mindre introverta lyriken från "A Sense of Purpose" får utvecklas vidare på "Sounds of a Playground Fading". IN FLAMES har sin givna plats på tronen. Mer komplicerat än så är det inte.