DEGRADEAD, de unga Stockholmarna med det uttalade göteborgsoundet, som jag har skrivit om tidigare här på bloggen och på Werock, spelar för närvarande in sitt andra album, i Peter Tägtgrens "Abyss Studio". Denna gång producerar de sin platta själva och tar hjälp av Daniel Bergstrand i "Dug Out Studio" för att mixa den. Utgivning är planerad till början av 2009. Läs mer och se videor från inspelningen på bandets Myspace.
Debutalbumet "Til Death Do Us Apart" åker in i spelaren nu som då, och liveframträdandet som förband till ENTOMBED i våras gav mersmak, så jag ser verkligen fram emot nytt material. Jag hoppas och tror också att de ska våga ta ut svängarna ytterligare något denna gång, lite mindre välkammat är vad jag önskar mig.
Nu är den här. I skivbutikerna imorgon lördag, men redan idag kan du på webben lyssna till den platta som Axl Rose ägnat 14 års tid och 13 miljoner dollar åt att producera. Nog om tid och pengar, lyssna på den via Guns N Roses Myspace där alla 14 låtarna ligger streamade. Det enda som krävs är att du har/skaffar ett Myspace-konto och loggar in.
Om musiken då? Jag tycker det är riktigt, riktigt bra efter ett par genomlyssningar. Några av favoriterna så här långt är Madagascar, Better och Sorry där bland andra Sebastian Bach finns med på bakgrundssång.
Hela Dismembers tjugoåriga historia ska speglas under en helkväll på Debaser, lördag 22/11. Alla bandets tidigare och nuvarande medlemmar kommer finnas på scen och spela sig igenom hela bandets historia under en drygt två timmar lång konsert. Det tycks vara förre trummisen och orginalmedlemmen Fred Estby (som lämnade bandet 2007) som håller i trådarna bakom hela tillställningen där också alla elva ur bandet kommer vara tillgängliga tidigare under kvällen för att skriva autografer och, tror jag, faktiskt umgås med sina fans.
Piotr Wiwczarek, Vader På Werock kan du nu ta del av de samlade intrycken från de tre Sverigespelningarna med Vader i slutet av oktober, skrivet tillsammans av Shadows of the North, Metallbibliotekarien och mig. Förband var Grave, Zonaria och Zebadiah Crowe.
Nu finns den ute på nätet! "Lush", första låten från nya skivan The Perdition EP, av Enslavement of Beauty. Jag hittade den av en slump på VoxHouse Studios webbplats, studion där albumet mixats av Henrik Ryösä. En liten spelare uppe till höger på förstasidan, där ligger den tillsammans med ett av Ryösäs egna alster. Lyssna och njut!
Dessutom fann jag texterna till alla skivans låtar på en annan sajt. Så nu är det bara att stänga världen ute, läsa, lyssna, och längta efter att hela skivan ska släppas :)
Här en av pärlorna från Enslavement of Beautys första album, Traces O' Red från 1999.
Andy Barnard Brittiska Nightmare Visions är black/death/doom-metal, från Blackburn. De har varit aktiva sedan 1983, med sångaren och gitarristen Andy Barnard som frontman under dessa 25 år, och spelar en långsam, suggestiv form av metal som kan vara väldigt lockande vissa dagar och stunder. Bloodstone rekomenderas. Videon Through Eyes that Cry Blood kan också vara ett ganska bra exempel på hur det kan låta. Allt på deras Myspace via länken ovan.
Nightmare Visions
Senaste skivan, "Gates Of Delirium" gavs ut 2006. Nightmare Visions turnerar i norra Europa, Storbrittanien, Tyskland och Nederländerna i februari 2009, men tyvärr finns inga skandinaviska datum inlagda.
Bandet spelade i sin hemstad igår kväll samman med norska Gaia Epicus.
Nu hände det igen. Inför spelningen med In Flames tänkte jag att,"de är ju bra, men jag har sett dem förut" och den här gången var det framför allt förbandet, franska Gojira, som skulle bli intressant att se. Och det var de. Tills In Flames går på scen och bara sveper undan allt annat ur hjärta och hjärna.
Foto: Wikipedia
Du ska snart kunna läsa en längre recension på Werock, där jag bland annat utnämner In Flames till årets bästa liveband.
Spelningen på Annexet är tredje gången vi ser dem i år och lika hög klass håller de varje gång. Extra glädje gav mig inledningen på kvällens spelning med "The Chosen Pessimist", åttaminutarn med genial komposition och blödande känslor, vilket får publiken att brinna och smälta på en gång. Resten är ren glädje och njutning. Bandet har en sådan låtskatt att ta av att de både kan bjuda på mycket nytt och en rad äldre favoriter, och ändå välja att ta med en och annan överraskning, såsom "Eraser" (från Mirror's Truth-EPn) och ett par mindre kända tidiga godingar, som jag får erkänna att jag inte kunnat placera rätt utan att ta hjälp.
Anders Fridén småpratar om högt och lågt, tappar tråden ibland, men hittar alltid de rätta orden som förmedlar känslan att just denna konsert, denna kväll, är något alldeles speciellt. Och vi tror honom så gärna :)
.jpg)
