10. "Going Postal" - DEATHEMBER En svensk debutant tar sig in på listan i år. Visserligen släppte DEATHEMBER en fullödig sexspårsskiva redan förra året, EP:n "A Thousand Flatlines", men "Going Postal" är bandets egentliga fullängdsdebut. En himla fin sådan helt enkelt, där singelspåret Quietly är alldeles särskilt galet och lysande.
9. "The Ferocious Tides Of Fate" - NETHERBIRD "Jag hoppas och tror att detta banar väg för och bär fram NETHERBIRDs stora genombrott" skrev jag i min recension, och menar det till 100%. Det är detta hårt arbetande och fantastiskt låtande band ytterst värda. Sångaren Nephente har en varierad och emellanåt alldeles magisk röst. "37 minuter, inte en sekunds utfyllnad och ren och skär musikalisk njutning skrev jag vidare i recensionen av "The Ferocious Tides Of Fate". Min recension av "The Ferocious Tides Of Fate"
8. "Construct" - DARK TRANQUILLITY Kanske inte årets mest nyskapande platta men det de gör, det gör de så fantastiskt bra.
DARK TRANQUILLITYs "Construct" är lite "safe" göteborgsmetal, men vem behöver inte sköön melodisk metal där texterna cirkulerar kring livets små frågor och stora gåtor.
7. "One of Us Is The Killer" - THE DILLINGER ESCAPE PLAN Det här är inte en platta jag lyssnar på varje dag eller stund, men när det sker och när uppmärksamheten är fullskalig, då uppstår spännande saker i hjärna och själ.
THE DILLINGER ESCAPE PLANs "One of Us Is The Killer" är den sorts album som kräver mycket och ger massor tillbaka.
6. "The Wild Hunt" - WATAIN Efter att ha fått både metalscenen och kritikerna ner på knä med förra albumet - vad återstod för WATAIN att göra? "Mer av samma" hade säkert blivit en bra platta men att toppa "Lawless Darkness" vore inte lätt. Återstod att faktiskt ta ett steg ut i det okända, och detta är vad WATAIN gör i "The Wild Hunt". Och trots att en del spår och olika detaljer är långt ifrån bandets ursprung i traditionell black metal, lyckas bandet hålla ihop det och göra något väldigt bra - igen.
5. "Welcome Farewell" - VREID En vacker sak från Norge detta. "Welcome Farewell" som kom tidigt under året har fått många, många snurr i spelaren. Det är ett fåtal band och musiker förunnat att så som VREID kunna plocka det bästa från skilda genrer och skapa harmoni mellan element som tyngd, groove, black metal-partier och det mer lättillgängligt melodiska. VREID lyckas kombinera sin extrema episka metal med hög grad av tillgänglighet.
4. "All Is One" - ORPHANED LAND ORPHANED LAND smög länge under min radar. Det internationellt-israeliska bandet har släppt skivor sedan 20 år tillbaka och med årets platta blev jag helt såld. "All Is One" är en melodisk sak med stor del orientaliska inslag i melodi, sång och instrument och vars synbarligt enkla texter innehåller betydligt mer sprängstoff än mången bloddoftande, djävulsdyrkande hårdrockstext.
3. "Kata Ton Daimonea Eaytoy" - ROTTING CHRIST Detta är kanske årets mest underskattade skiva. Jag har för min del inte sett den i någon årslista hittills. Och det är synd och skam. ROTTING CHRIST gör alltid bra black/extreme metal och årets platta har både mer "trallvänliga" låtar (jaja, allt är relativt...) och andra som kräver desto mer av lyssnaren. "Kata Ton Daimonea Eaytoy" har växt under året, och fortsätter bara växa sig allt starkare.
2. "Vertikal" - CULT OF LUNA Det har varit något av ett "CULT OF LUNA-år" för mig det här. Albumet kom i januari och landade tungt i min mentala samling av album med alla tiders bästa metal, med mekaniskt meck och manisk monotoni. I sommar såg jag bandet live för första gången, därefter släpptes EP:n "Vertikal II".
"Vertikal" var länge Årets album nr 1 i min bok, dock omkörd av ett norskt gäng på mållinjen.
1. "Satyricon" - SATYRICON Det var liksom aldrig något snack efter att jag spelat detta ett par varv och redan i september utsåg jag norska SATYRICONs självbetitlade återkomst till årets främsta black metal-album.
Strålande Phoenix är en sån låt som man bara drömmer om, och hela skivan är oerhört komplett, med samtidig harmoni och variation i allt från låtmakeriet till omslagsbild och produktion.
Får ta och lyssna mer på Rotting Christ. Har köpt skivan men den hamnade tyvärr i skymundan för allt annat bra som kom i år. Bra lista annars med en del nytt att provlyssna.
Tycker jag såklart att du ska. Som jag skriver i recensionen på WeRock ligger denna platta nånstans mitt emellan "Theogonias" mer tillgängliga metal och "Aealos" mer varierade men kanske svårare stuk. Ganska perfekt balans enligt mig :-)
Inte en enda skiva från min årsbästalista. Men desto roligare att ha 10 plattor att lyssna in sig på. Några var med att tampas om placeringar men några har jag helt missat som t ex Rotting Christ och Deathember som ska in i närmsta hårdrotationsspellista :)
Får ta och lyssna mer på Rotting Christ. Har köpt skivan men den hamnade tyvärr i skymundan för allt annat bra som kom i år. Bra lista annars med en del nytt att provlyssna.
SvaraRaderaTycker jag såklart att du ska. Som jag skriver i recensionen på WeRock ligger denna platta nånstans mitt emellan "Theogonias" mer tillgängliga metal och "Aealos" mer varierade men kanske svårare stuk. Ganska perfekt balans enligt mig :-)
RaderaEn stark och hård lista, inte mycket fuzz och stoner där inte :)
SvaraRadera...och helt rätt etta! :-)
SvaraRaderaInte en enda skiva från min årsbästalista. Men desto roligare att ha 10 plattor att lyssna in sig på. Några var med att tampas om placeringar men några har jag helt missat som t ex Rotting Christ och Deathember som ska in i närmsta hårdrotationsspellista :)
SvaraRadera