måndag 23 mars 2009

Thåströms Kärlek är för mig


Med jämna mellanrum tror jag mig ha fått nog av Thåström. Efter årtionden av "bekantskap" med rebellen, musikern, konstnären, poeten, borde intet nytt kunna komma ut av den relationen tänker jag. Så fel jag har där, det visar tydligt hans senaste album "Kärlek är för dom".

Att år tjugohundranio ännu kunna besjunga söndertuggade teman som kärlek, längtan, svek och den oss alla väntande döden, på ett sådant sätt att den som lyssnar berörs djupt in i själen, det är konst. Utöver titellåten är några av höjdpunkterna de mycket personliga Över sundet, Kort biografi med litet testamente och Tillbaks till Trehörnsgatan. Dessutom tolkar Thåström mästerligt Dan Anderssons Den druckne matrosens sång och avslutar med en känslig Men bara om min älskade väntar, ursprungligen en Bob Dylan-låt.

Thåströms rostiga röst omfamnas i detta album av mjuk, ofta mörk, alltid väljudande musik som ytterligare framhäver hans trasiga stämma och brutna poesi.

En mycket läsvärd recension av Thåström konsert i Oslo i torsdags finner du på Jonte Royals blogg. Önskar jag hade varit där...



4 kommentarer:

  1. Tror mig också alltid ha fått nog av honom. Men han slår ändå alltid rätt, varenda gång. Förstår inte hur han lyckas.

    Kan bara instämma i reflektionen över skivan och tack för de fina orden om min recension.

    Nu MÅSTE jag verkligen sova=).
    //Jonte

    SvaraRadera
  2. Såg Thåström här i ett fullsatt Göteborg. Det var en bra spelning men ändå en av de mindre bra. Vet inte hur många gånger jag sett honom nu men bästa spelningen var i Helsingborg i mitten av 90-talet då Peace, Love and Pitbulls spelade på ett litet rökigt ställe som heter (hette?) Tivoli. Helt sjukt bra konsert. Den bästa jag sett tror jag faktiskt.
    Konserten förra veckan hade sina toppar med bla om black jim, JLP, du ska va president osv men tempot blev tyvrr lite för jämnlågt. Lite mer fart bitiv för att variera sig mer. Annars verkade han vara i ok form även om jag tycker att han brukar vara på lite bättre humör.

    SvaraRadera
  3. Mycket fin skiva. Den enda låt som jag stör mig på är Linnea. Annars är det "Kort biografi med litet testamente" och titelspåret som är mina direkta favoriter.

    SvaraRadera
  4. Ser verkligen framemot att lyssna till hela denna skiva.
    Kram
    Signe

    SvaraRadera