Intervju med Ole A Myrholt, Enslavement of Beauty

I sambandet med utgivningen av Enslavement of Beautys "The Perdition EP" fick jag möjlighet att intervjua Ole Alexander Myrholt, bandets sångare men också en mångsidig musiker som utöver detta engagemang driver och deltar i ett antal andra musikprojekt. Intervjun i sin helhet är publicerad på Werock.se (då översatt till svenska).

Trots att black metal/extreme metal kanske är de musikformer Myrholt främst kan förknippas med är han inte avvisande till någon typ av musik, eller någon konstform i stort.
"Jeg er mer opptatt av låta enn hvilken genre den blir kreditert. Når det er sagt så føler jeg meg veldig hjemme i metal og electronica som utrykksform. Selv lytter jeg på alt i fra Minnie Riperton til Deicide. Pop, rock, electronica, metal. Spiller ingen rolle så lenge låta appelerer."

"Kunstutrykket står i sentrum for meg /.../ Så lenge jeg kan utrykke det jeg ønsker gjennom musikk og tekst så holder det for meg. Med kunstutrykket mener jeg rett og slett bare følelsene og tankene og stemningen jeg ønsker å formidle. De har ikke nødvendigvis noe med hverken teknisk brillianse eller musikalitet å gjøre. Jeg kunne like gjerne ha malt et abstrakt bilde eller skrevet en novelle."

Enslavement of Beauty är ett pararbete av Myrholt, som skriver och framför sången, och Tony Eugen Tunheim som står för musiken.
"Vi skriver alltid hver for oss og jeg skriver stort sett uten noen referanse til det tonale. Den kreative fasen er såpass introvert og utleverende at det rett og slett ikke er ønskelig for meg å dele den med andre. Det litterære landskapet er med andre ord veldig personlig selv om det er skrevet på en veldig tolkningsvennlig måte. Tekstene er fritt basert på mitt eget liv. De er refleksjoner av så vel konkrete hendelser som abstrakte tankevandringer og stort sett en "outlet" for all dritten som bygger seg opp."

"En kreativ fontän" har Yngsta sagt om Myrholt, med tanke på alla projekt han är involverad i :). Bland de övriga banden är för mig Tremor det mest intressanta.
"Enslavement of Beauty og Tremor er nok bare flere sider av meg /.../ Jeg definerer Tremor som black metal, ja. Både av lydutrykk og litteratur. Tremor er spissere. Mer rett i trynet. Mørkere. Til dels voldelig og så absolutt melankolsk, lengtende og fortvilet."

"Jeg slapp en EP med Tremor i høst...har vært litt frem og tilbake der med tanke på besetningen. Har ikke helt bestemt meg for hva som skjer der men skiver blir det selvfølgelig. Ny EP på nyåret og skive til sommeren satser jeg på. Og så har det jo blitt en del gratislåter etterhvert. Sånn går det når kreativiteten flommer."

En spännande Tremor-låt som finns för nedladdning är Synopsis om vilken Myrholt säger på bandets blogg att "I think this could very well be my definition of black metal... Both lyrically and soundwise...".
Hmm, ett nyckelspår då kanske :)

Mycket skulle det betyda för mig att se dessa band live och vad gäller Enslavement of Beauty kan jag glädja mig åt Myrholts svar att "...den dagen noen kommer med tilbud så vurderer vi det. Enkelt og greit."

Enslavement of Beautys första officiella video samt en hel hoper andra, fan-gjorda, finner du här på Metalvideo.

Och som sagt, på Werock hittar du hela intervjun, helt på svenska.

Behemoth spelar in nytt

Nergal. Foto:Vassil, Wikipedia

Den som följt bloggen ett tag vet att jag brottades med Behemoths musik ett bra tag innan bitarna föll på plats. Å andra sidan platsade de till sist så bra att senaste plattan "The Apostasy" tog tredjeplatsen på 2007 års bästa album -lista.

Och nu är Behemoth i gång med inspelning av nya låtar. Det tycks bli samma sättning som på de två senaste studioalbumen: naturligtvis sång och gitarr av Nergal, bandets hjärta och motor, den infernaliske Inferno på trummor, Orion som basist och den evige (varför?) sessionsmedlemmen Seth som andre gitarrist.

En första video från inspelningen blev jag tipsad av via Shadows blogg. Videon ger en aning av vad som komma skall, och det låter verkligen intressant.

En skön samling av Behemothvideor kan du också ta del av här på Metalvideo.

Inner Sanctum, från "The Apostasy"

Werocks årsbästalistor + ny länk

Werockskribenterna presenterar nu sina årsbästalistor på sajten. Ja, min lista har ju redan tidigare kunnat läsas i utförligare form här på bloggen, men där finns fler spännande listor att ta del av, ingen den andra riktigt lik.

Ny blogg i min länklista till höger. "Ljusets rörelse i vattnet", skriver om intressanta böcker och inressant musik. Mycken melodisk death metal har uppmärksammats på senare tid, med band som In Flames, Arch Enemy och Children of Bodom.

Turkisk metal - Black Tooth

Metal från Turkiet - hur ofta uppmärksammas detta? Black Tooth är ett band stammande från Ankara som uppger sig spela "Sydstatsrock" och "Sludge metal" med influenser från band som Black Label Society och Pantera. Efter att ha vunnit den internationella delen av "The Nordic Challenge" är bandet nu klart för att spela på Sweden Rock i sommar.

Hur låter det då? "We are not a Pantera tribute band" säger Black Tooth på Myspace och det må så vara, men nog hör man influenserna tydligt. Och det här låter väldigt bra. Klicka in på Black Tooth Myspace för att lyssna. Rekommenderas.

"Black Tooth Grin" eller bara "Black Tooth" är en drink som sägs ha komponerats av Panteras f d gitarrist Dimebag Darrell.

Ingen video med Black Tooth tillgänglig så det får bli en Panteraklassiker, Walk, här live i Argentina.



Läs mer på wikipedia om Sydstatsrock och Sludge metal.

Dia Psalma - "ReVoltere"

Det var ett tag sedan Dia Psalma hördes av här på bloggen. Men bandet är i full verksamhet och en ny platta, "ReVoltere" är på gång. Första smakprovet som släppts är en komposition av bandet med text skriven av Mikael Galloni. Låten Kalle Iskall kan belyssnas på Dia Psalmas Myspace.

Nya skivan ska komma 25 februari och tre dagar senare ser vi dem i en konsert på Nalen. Bilderna här är från Nalenspelningen i november 2007. Mer om den och annat om Dia Psalma här på bloggen.

Bandet spelar för närvarande in en video till kommande låten Kulisser med regissören Patric Ullaeus, som bland annat gjort videor med In Flames, senast Alias, Dimmu Borgir, Arch Enemy och Enslaved. Det blir spännande att se vad detta samarbete resulterar i.

Gryningsvisa i D-moll - från SVT på 90-talet

Taake-intervju och nya recensioner

Från Taakes Myspace
Som nämnts fick jag möjlighet till att via mejl göra en intervju med Hoest i norska black metal-bandet Taake, aktuellt med sitt fjärde, självbetitlade album. Detta band är absolut inte okontroversiellt, för något år sedan uppträdde frontmannen på en konsert i Tyskland med ett hakkors målat på bröstet, och jag var spänd på hur Hoest skulle ta min inledande fråga om relationen till rasism och nazism. Å andra sidan var den frågan för mig helt nödvändig att ställa och en förutsättning för intervjun.

Denna intervju kom sedan att handla om dödslängtan och livsleda, begreppet "True Norwegian Black Metal", inspirationskällor och om hur destruktiv energi kan omvandlas till kreativitet. Nedan från Youtube, Hordalands Doedskvad III, ett av mina favoritspår från tredje plattan, fast bara med ljud. Jag älskar musiken och beundrar lyrikern Hoest, men efter att ha sett några videor är jag noll sugen på att se bandet live...

Intervjun finner du på Werock där du också hittar en hög med nya recensioner, av bland andra Guns n Roses, Cynic som Metallbibliotekarien ger allra högsta betyg - helt säkert värt att kolla in således - och naturligtvis min recension av Taakes album.

Länkuppdateringar

Lite uppdateringar har gjorts i listan över intressanta webbplatser.

Tomasz Swiesciak, alltid lika rolig att läsa, skriver förutom på sin frilansblogg, återigen på The paper, the pen, my eyes. Den andra tillagda bloggen är JonteRoyals kritiska röst i etern där du kan läsa mycket intressant och välskrivet om hårdrock och metal. Just nu pågår där en nedräknng av decenniets bästa album, de tre bästa återstår...

Metalvideo är en nystartad sajt som presenterar musikvideor, och skriver om rock och metal. Kika in där och frossa bland upplagda videor :) En del inlägg av Kim kommer också finnas att ta del av där.

Rage Against the Machine är ett av många band som finns på Metalvideo, här nedan med "Killing in the name".

2008 års bästa konsertupplevelser

En konsertupplevelse är ännu mer personlig än upplevelsen av ett bands musik på skiva eller i annat ljudformat. Så detta att lista de bästa konserterna är egentligen lönlöst. Men jag dristar mig att göra det ändå... Det här är de band som gett mig de bästa konsertupplevelserna under föregående år.

Länkarna nedan går till Werockrecensioner eller tidigare inlägg här på bloggen. Vi räknar ner...

5. Under två sköna dagar på Metaltown kunde vi ta del av en hel uppsjö av band. Så många man orkade - och lite till faktiskt. Konkurrens om femteplatsen på listan, från just dessa dagar, gav bland andra Tiamat med en skönt tillbakalutad spelning i Close Up-tältet. Men snäppet bättre ändå, var den fantastiska energikicken vid namn Lillasyster. Att gruppen är ett av få svenska hårdrocksband som sjunger på svenska (ja förutom "missödet" med hitten Umbrella då... ;) gör det inte mindre intressant i mina ögon. Martin Westerstrand är en sångare med "hjärtat i handen", och hela bandets framträdande glödde av spellust.



4. Entombed är ett band som funnits på önskelistan ett tag, och nu fick jag äntligen möjlighet att se dem live. På en favoritscen också, Klubben på Fryshuset. Hela bandet hade en otrolig scennärvaro, imponerande Alex Hellid var som ett med sitt gitarrspel, från första soundchecken till sista skälvande tonen. L G Petrov grymtade, growlade och vrålade nästan hjärtat ur bröstet. Det svettades kopiöst på scen och "publik och band bytte kroppsvätskor lite till höger och vänster..." som jag skrev i recensionen på Werock.



3. Vi tog oss till Hultsfred och Raised Fist var det band som fick mig att göra den ganska långa resan över en dag. Detta är ett band jag längtat länge efter att se. "Alle" Rajkovic lider av det avstånd den stora Pampasscenen ofrånkommligen ger, men skapar detta till trots en fantastisk publikkontakt, där han omväxlande klättrar i inredningen och trillar ner i publikens "famn". Hela bandet är i konstant rörelse över scenen i en fantastiskt intensiv spelning, "Att hålla reda på sladdar, stativ och mikrofoner åt detta band måste vara varje råddares mardröm..." skrev jag i den tidigare recensionen.



2. Att fördela topplaceringarna är extra svårt... Iron Maiden borde kanske besätta överst platsen? Det var en fantastiskt skön kväll på Stadion på alla sätt. Aftonsolen värmde oss och lagom till huvudbandet hittade vi de bästa platser vid staketet strax före de innersta ställningarna. "Alla" Maidens klassiker radades upp "som en överfull påse med blandgodis" så det blev aldrig tid till andhämtning och allsångsfrekvensen närmade sig 100%. Tokglädjen hos entusiasterna omkring mig bidrog till att tillsammans med Bruce Dickinson och mannarna göra kvällen helt oförglömlig.

Läs också Tomasz recension av Maidens spelning i Sydney tidigare under året.



1. In Flames är ett alldeles unikt band på scen. Under året har vi sett dem i tre helt olika konsertsituationer. Även på de största scener skapar de en närhet till publiken så att upplevelsen kryper alldeles inpå skinnet. "Tänk att man kunde skrika sig in på Grönan" log Anders Fridén och knep några ytterligare beundrare åt In Flames i folkhavet framför Stora scenen på Gröna Lund. På Metaltown gjorde de jobbet som förväntat, medan spelningen på Annexet gav en överdos av skön melodisk death metal där öppningen med The Chosen Pessimist från "A Sense of Purpose" lyfte grunden för upplevelsen en rejäl bit. Därefter gjorde band och publik en gemensam segelflygning utan risk att störta i marken.
"I’m right here. Stay a while and breathe me in…"



Och detta var bara de allra bästa spelningarna. Därutöver har vi sett en mängd andra spännande band som Gojira, Vader, Grave, Dark Tranquillity, Satyricon, Engel, Finntroll, Soilwork, HIM, Degradead, Arch Enemy och några till. Ett bra konsertår har det varit.