Årsbästa 2018. Långa listan del 1: N - W

Två månader kvar på året och det drar ihop sig till årsbästalistor, detta skönt plågsamma göra! Kloka WeRock.nu gör som vanligt och presenterar listorna när året faktiskt är slut, så den 10 i topp-listan får ni av mig och oss först alldeles efter årsskiftet. Deadline för Gaffa hastar dock närmare med skrämmande hastighet.

Här på bloggen bjuder jag nu i november på Långa listan med 30 album som finns med i den allvarsamma urvalsleken i år. Hittills får en säga; vad gäller WeRock iaf kan naturligtvis fortfarande en eller annan joker dyka upp årets två sista månader.

Långa listan delas upp i tre delar, presenterade helt utan annat än alfabetisk ordning på banden. Det blir korta kommentarer och eventuella länkar till recensioner. Idag börjar vi med den alfabetiskt sista tredjedelen, album av band vars namn inleds med N - W. Jo, det finns en anledning att börja med denna del, återkommer till det. Spotifylista direkt sist i inlägget (eller här).

Långa listan 2018, N - W

Nervosa – Downfall of Mankind
Andra albumet från den brasilianska trion öser på med tung thrash och texter som tål att ägnas både en och två tankar åt. Detta gör mig samtidigt både gladare och mer upprorisk.

Omnium Gatherum – The Burning Cold
Finsk melodisk death metal, ett av många tips från vännerna på WeRock. Läs Martins recension av The Burning Cold här,

Orphaned Land – Unsung Prophets & Dead Messiahs
Orientalisk metal, konceptalbum som kom tidigt på året. Jag gav den högt betyg då i januari men återstår att se hur den står sig nu i konkurrensen? Läs min recension av Unsung Prophets & Dead Messiahs på Gaffa.

Primordial – Exile Amongst the Ruins
Denna platta från irländska folk-/black-gruppen Primordial har inte fått så mycket tid den faktisk förtjänar inser jag när jag nu lyssnar igen. Den kan definitivt jobba sig uppåt på listan...

Skálmöld – Sorgir
Isländsk folk-/vikingmetal. Jag var inte enbart positiv när jag recenserade förra plattan för ett par år sedan men detta album har absolut sin charm. Islänningar har liksom norrmän på något sätt alltid ett litet plus redan innan start i mitt lyssnande.
 
Tribulation – Down Below
Så fick även jag krypa till korset. Tredje plattan är Tribulations hittills bästa och när jag såg bandet på Borgholm Brinner fick låtarna ytterligare djup. Gaffa-kollegan Anders Fridh gav plattan högsta betyg.

Uada – Cult Of A Dying Sun
Tipset kom från Tomasz på Metalpodden. Också detta en platta som jobbar på för att övertyga mig in i det sista. Oklart ännu var på listan denna polska black metal-platta kan hamna till slut.

Unleashed - The Hunt for White Christ
Har man spelat dödsmetal i nästan 30 år så kan man spelet. Inget revolutionerande nytt från Unleashed alltså, men som nysläppt i veckan pockar den på mer lyssning. (Hur ska en hinna!)

Vreid– Lifehunger
Vreid fångar alltid mitt intresse när nytt album är på gång. Kanske denna platta inte lyser lika klar som föregångaren Sólverv men norrmännen håller alltid hög klass. Här min recension av Lifehunger på Gaffa.

Watain – Trident Wolf Eclipse
Året var endast tre dagar gammalt när Watain släppte sitt nya album. Jag gav den högt betyg då men sedan har den i ärlighetens namn inte fått mycket speltid. Så frågan är om den kommer igen nu med ökad lyssning och tar sig en god plats på listan? Min recension av Trident Wolf Eclipse på Gaffa.

Det var de första 10 albumen i listan. Här nedan hittar du dem samlade på Spotify. Nu återgår jag till mitt hårda värv och återkommer med ytterligare två listor inom närmsta veckorna. Hur ser din tilltänkta årsbästalista ut så här långt? Har jag missat något livsnödvändigt som absolut borde vara med?